De senaste veckorna har jag funderat mycket över ordet inspiration. Vad gör mig inspirerad? Vad gör dig inspirerad? Denna veckan har jag läst och lyssnat en hel del. Jag hoppas att du kan ta dig tid och läsa detta. För jag vill hävda att det är bra grejer.
Igår när jag fick tidningen Dagen hem i brevlådan så började jag läsa en artikel om en person som hade råkat ut för ett allvarligt Virus. Det gjorde att hela hennes liv raderades ur hennes minne. Hon kom inte ihåg sina barn, inte sina föräldrar, inte hur man lagade mat och hon var nära på att äta snus och dricka handcreme. När hon tittade på sitt körkort så kände hon inte igen sig själv. Nu hade det gått tre år och hon hade återigen fått lära sig och hon hade fått acceptera sina barn, sina syskon och sina föräldrar. För livet där innan var bortblåst och hon hade bara tre års minnen. Hon kände att hon älskade sina barn, men uttryckte sig då: -KÄRLEK SITTER I HJÄRTAT INTE I HJÄRNAN- Jag tänker på hur hemskt det vore om skulle glömma bort min familj, mina bästa vänner, alla människor som har gjort mitt liv värt att leva, de som stått vid min sida när livet var tufft, den GUD jag tror på, hela min utbildning och hur jag skriver ett blogginlägg som detta. Sällan så sätter artiklar ett sånt perspektiv på livet. Det blir lätt bara berättelser om en annan människas liv. Men, denna läsning gav mig ett nytt perspektiv på hur värdefullt livet här och att jag måste ta vara på och uppskatta allt det goda.
I tisdags fick jag frågan av en person: Hur kan jag komma över mina tvivel på Gud: Hur kan jag våga tro? Tänk om jag misslyckas. Det gjorde att jag insåg att jag själv var trygg i Gud, att jag hade hittat rätt. För visst har jag som så många andra tvivlat, men jag har en trygghet att Gud kommer bära mig igenom det. Då kanske det inte är Gud man tvivlar på? Eller?
Sen var det då Birro, Marcus Birro! Jag var i Kungsporten ikväll. Alltså en kyrka som ligger i Huskvarna. Då var Marcus Birro där som bland annat skriver för tidningen Världen idag och Expressen. Detta berörde mig verkligen. Så mitt i prick. En person som vågar stå för vad han tror på, en person som eftersöker mer tydlighet. Många människor har inspirerat mig, sådana som jag träffar varje dag och som berikar mitt liv med visdom. Sådana som man vill vara som för att man går bredvid och ser att det håller och att det är äkta. Artister, världsstjärnor, idoler och ja då Marcus Birro denna afton är just personer som man bara hör om, läser om och ser. Ytterst få gånger har jag vart med om att sådana personer inspirerar mig på det sättet. Ofta kan man tänka att så vill jag vara, så vill jag sjunga osv. Men, skulle jag ställa mig på en scen och sjunga så skulle det bli oerhört falskt, skulle jag försöka mig på att måla skulle det bara bli en halv tavla som inte går att förstå. Visserligen älskar jag just att skriva, det kanske var därför kvällen inspirerade mig? men, större var att den inspirerade mig till att leva min dröm att träna på det jag kan. Gå min väg med de råd jag kan ta. Men, livet och drömmen måste levas av mig och inte av någon annan. Jag kan inte ta en annan person att sätta som mall för mitt liv, men jag kan inspireras av andra. Sjukt mäktig känsla, värd att upplevas att du faktiskt kan vara du och jag kan vara jag.
Så mitt råd till dig är att våga stå för det du tror på, gör det hjärtat vill och gör det fullt ut, träna på det du är bra på och våga tro på GUD, han tror på dig!
Idag har jag gått 1,5 mil och imorgon ska jag leka med massa ungar så dags att sova.
GODNATT!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar