Häromdagen fick jag veta att en i kyrkan hemma i Kumla hade dött. Han var ju gammal, men jag minns honom som pigg och stark längre.
Men, nu berättade mamma att han hade dött.
Då tänkte jag, vad gör vi nu?
Det ligger så mycket krut i dessa original. I tanterna och farbröderna som bryr sig, ber och berör med sina ord.
Jag fick alltid höra... FRID FRIDA, hur är det med dig idag? Svaret jag gav lyssnades på. Tiden för mig fanns.
Denna farbrorn ville att hans omgivning skulle lära känna Jesus.
Min fråga till dig och till mig själv: är vi beredda att ta stafettpinnen och springa vidare?
Vill du va den som blir ihågkommen när du lämnar denna jord? Vill du va den som är en förebild även om du inte lever fysiskt på denna jord?
Jag vill!
Jag vill alltid leva för ett högre syfte och det syftet är högre än vad vi kan förstå! Syftet stavas GUD.
Är du på?
Tack Gösta för vad du bidrog med i mitt liv!
Frida
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar