Och jag som trodde jag skulle slå rekord!!

Ett misslyckande eller en motivation?

Imorse började jag jobba klockan 07.00 och det var iskallt när jag gick till jobbet. Det var så där så man längtade att kura ihop sig i en varm och go soffa. Väl på jobbet blev det rätt så fint väder och vi satt ute och njöt av solen en hel del.

När jag jom hem var jag så trött så trött så jag la mig ner och sov en timma. En kompis frågade senast förra veckan om jag brukar sova middag. Då sa jag Nej för då sover jag inte på natten. Men, där fick jag tji!

När jag vaknade gick jag in på first class och såg att jag fått godkänd i ett arbete som jag gjorde effektivt under en dag. Så lycklig. Det gav mig motivation till massor. Dels att ta tag i restplugget för sommaren. Även om det är SUPERSVÅRT! Sen blev jag riktigt sugen på att sätta igång springandet igen efter en tids ont i foten. Så jag gav mig ut trots det anade regnet. Hjälp vad snabbt man tappar konditionen, dock så ska jag inte ge mig. Jag sprang 4,2 km tills himlen var totalt kolsvart och då tog jag bussen hem. Måste säga att regenet stör mig inte, men anar jag åska då tar jag mig in så fort som möjligt. JAG ÄR LIVRÄDD och vill gärna inte ens stå inne och titta på blixtarna. Jag vill helst gömma mig. Någon åska blev det inte, men som komensation körde jag träningsprogrammet hemma i stället. Så tränat ordentligt har jag gjort.

Frågan är vad jag ska göra med resten av kvällen? Duscha! Plugga? Läsa? Se film? hmhm.. vi får se. En hel del boktips lär det bli i sommar i alla fall.

Dagens lärdom: Se inte misslyckanden som nederlag, se det som en motivation till att slå rekord eller att göra det bättre nästa gång. Jag är supertaggad. Varför blir man så motiverad till allt på sommaren? Kan du svara på det?

                                         Så här såg himlen ut idag! Scary!

                                         Mitt hemma träningsredskap, det riktigt känns i musklerna!