Min mormor del 11 - Olika platser hon bott på.

Hjortkvarn (Närke), Degerfors (Värmland), Stora Skedvi (Dalarna), Kopparberg (Västmanland), Åsenhöga (Småland).

Mormor var ju en så kallad pastorsfru. Säger man det ordet så tänker några genast att hon var nog hemma och lagade mat och tog hand om barnen. Det var ju precis så det var. Men, hon trivdes med det och var involverad i allt det Göte gjorde. Hon tog hand om alla gäster som kom och de hade ofta mycket folk hemma. Ett så kallat öppet hem.

De var evangelister på varsitt håll, gifte sig i Södertälje och bosatte sig sedan i Hjortkvarn som ligger på Närkeslätten. Där bodde de i ett kapell och där föddes även deras första dotter Elisabet. Morfar var fyrtio år och en vecka när de gifte sig, detta var han väldigt noga med att poängtera. Att ha levt ungkarl så länge hade medfört en hel del besök hos folk som bjöd honom på middag. Detta gjorde att han ville bjuda igen. Mormor var den lite mer ekonomiska i förhållandet och talade om att vi har inte råd med detta. Men, inga hinder fanns. Göte gick ut och fiskade och Birgit fick ställa sig och laga till fisken. Det var hon duktig på. Jag kommer aldrig glömma när jag och Lovisa åt strömming och körsbär så vi nästan sprack. Götes pappa, alltså min gammelfarfar bodde hos dem ett tag. Han var en kort och ljus liten rolig gubbe till skillnad från min gammelmorfar som var stor, lång och mörk och vägde 156 kilo. Jag har aldrig träffat min morfar, men när jag jobbade på hemtjänsten för några år sedan så gick jag till en tant som var just från Hjortkvarn. Hon berättade om min morfar som hade kommit hem till dem och hjälpt hennes mamma. Hon berättade också att han var så snygg. Då kunde jag inte låta bli att känna mig lite stolt att jag liksom honom kom från Närkeslätten. Göte och Birgit bodde i Hjortkvarn fram till 1953 då de flyttade till Degerfors. Strax där efter födde de sin andra dotter Ulla som är min mamma. I Degerfors föddes även Urban och Bengt. Därför blev det mycket hemmatid för Birgit medan Göte gick rakt över gatan till Pingstkyrkan där han jobbade. Hela familjen bodde i en tvåa. Alla bodde i ett och samma sovrum och det var inte stort.

Mellan år 1959 och 1963 så jobbade inte morfar som pastor. Han reste då för Dagen och Ibra. För att på ett kortfattat sätt förklara det så kan väl säga kristen tidning och radio. Han tog upp annonser och hade möten och samlade in pengar till Ibra. En gång var han borta i en hel månad. Då hade han lovat att ta med något gott hem till barnen. Han hade med sig engelsk konfekt. Mamma åt fast hon inte tyckte om. Hon ville inte göra morfar ledsen. Jag förstår hennes tanke. Så skulle jag nog också ha gjort.

.... Detta inlägg innefattar som ni ser inte ungdomstiden och jag har inte alls kommit så långt i det. Men, det kommer. Allt jag lagt upp om min mormor nu är det som jag har hunnit skriva och det skrev jag för fyra år sedan. Inläggen är alltså till att fyllas på både av mig själv och de som kände mormor. Imorgon kommer första delen av 2 om sjukdomstiden... Läs gärna delarna innan denna också så du ser vad det handlar om. Kul att du läser!