Min mormor del 7 - fortsättning på ett besök hemma hos mormor.

.... på en gång. Mormor brydde sig inte alls om det. Visst kunde hennes barnbarn få ha lite kul. När man vaknade sprang man genom köket. Det knarrade så där gammeldags i köksgolvet så man trodde kyrkan skulle få oväntat besök. Och sen kom en hög tröskel som man lätt kunde snubbla över. Där var mormors rum. Där fanns också en balkong där vi matade fåglarna och nedanför stod alltid hästarna och väntade på socker. Där kunde man dra i ett snöre och då fölls soptunne locket upp och så kunde man slänga soporna. Det var det taket vid balkongen som min bror skröt om att där hade han minsann fått cykla för mormor. Han skröt också om vilken tjock mormor han hade.

 

Det för genast tankarna till en rolig historia. Det var en tant som hade ett hälsohem dit brandmyndigheten kom. De ville byta fönster som var bredare och säkrare ifall någon olycka skulle ske. Men, det blev inga fönster bytta. För hon sade till dem att hon skulle ringa efter den tjockaste tanten hon visste. Och det var då min mormor för stor var hon. Mormor fick i uppdrag av henne att klättra ut genom fönstret. Kom hon ut så skulle minsann alla andra komma ut. Och, vips hade hon klättrat ut genom fönstret med någon slags smidighet som jag inte riktigt kan föreställa mig. Hon hade nog en del dolda talanger. Tror ni några fönster blev bytta? Svar nej!

 

Nedanför mormor låg då denna fantastiska kyrka där vi lekte många kull- lekar och hittade många gömställen. Vi behövde inga leksaker.

Till min stora besvikelse så flyttade hon därifrån när jag var tio år. Men, hon flyttade inte så långt. Lasset gick till lägenheten ovanför den lilla affären i Marieholm ca 5 kilometer bort. I den affären finns det inte så mycket att köpa idag. Så ska man göra många inköp så får man åka in till Gnosjö.

 

Denna lägenhet var mycket mindre men hon gjorde ändå allt spännande på något vis. Jag förstår inte hur hon fick plats med allt och det var ännu svårare att förstå när jag senast var in där. Min kusin bodde där ett tag och hade lagom med saker och mormor hade miljontals fler prylar. Det kanske var att överdriva, men det är inte långt ifrån.

 

Mormor var mån om att vara fräsch. Hon hade mängder av parfymer, schampon, tvålar, läppstift och puderdosor. Många fina klänningar och långa halsband hade hon också. Jag önskar att de där halsbanden inte hade åkt i soporna. Tanten var ju modern!

 

Hon var däremot inte så mån om att ha fräscht i sin lägenhet. Gick man utan strumpor klistrades man lätt fast i golvet. Min syster berättade om hur hon som liten dammsög och genast var brödsmulorna på golvet igen.

-          Men, mormor då! Jag har ju dammsugit.
-          Äsch, det gör inget.

Så kunde hon säga. Mamma brukar säga att det var skönt att man inte kände brödsmulorna under fötterna på julafton.

I mormors kylskåp var det spännande och kladdigt. Det var proppfullt. Vid ett tillfälle sade jag till min storasyster att ditt kylskåp ser ju ut som mormors. Hon började nästan gråta och städade genast. Men, för mig var det mer en komplimang. Mormor var ju mormor, hon var ju inte som alla andra och skämdes inte för något. Jag måste väl erkänna att jag inte heller är så bra på att ha ordning, men så extrem är jag inte. Det ända hon var rädd om var sin perkulator bryggare. Den putsade hon då och då. En perkulator bryggare är en slags kaffe bryggare.