Min mormor del 1 - Att nå sin dröm

Kan en dröm bli sann? Jag har alltid burit på en dröm om att få skriva en bok. Efter att man har skrivit en C- uppsats som har tagit ganska mycket tid så är det dock inte så lockande längre. Men, är det något jag ska göra så återkommer väl drömmen. På något sätt vill jag i alla fall dela med mig av det jag tycker är viktigt i livet genom att prata eller att skriva. När artisten Sarah Kelly sjöng en gång på Nyhemsveckan så tackade hon Sverige för att hon fått göra sin dröm. I den sekunden blev jag liksom inte avundsjuk och tänkte att jag vill också stå på scen. Jag kan ju inte sjunga. Istället tänkte jag att om hon kan nå sin dröm, då kan jag det också fast på mitt sätt. Hon inspirerade mig. Precis så vill jag inspirera andra. Jag vill nå mina drömmar för att det ska inspirera andra att nå sina drömmar. Fast inte på mitt vis, utan på sitt sätt.

Innan jag började plugga så började jag skriva massa minnen om min mormor. Hon var ett original på alla sätt. Världens sköning och ett stort föredöme för mig. Hon är en sådan där som fortfarande sätter avtryck fast hon dog för 12 år sedan. En sann hjälte. Alla dessa texter blev början på tanken till en bok. Nu vet jag inte om just dessa texter någon gång blir en bok. Jag kanske skriver om något helt annat. Men, ni kan väl i alla fall låtsas att det är utdrag ur en bok. Jag kommer här på min blogg under 13 dagar i sträck dela med mig av det jag skrivit om mormor. Kom ihåg att det långt ifrån är en bok, det började skrivas för 4 år sedan vilket kommer märkas (jag har inte skrivit på det sen jag började plugga), det är inte korrekturläst och det är min bild av min mormor. Om det inte är intressant för dig så är det åtminstone det för mina släktingar ifall de läser min blogg. Du får gärna kommentera om du önskar. Idag börjar jag att lägga ut inledningen på boken och en gammal bild på mormor.

Inledning

Innerst inne har jag nog alltid drömt om att skriva en bok. Men, jag har inte för än på de senaste åren förstått hur kul jag tycker det är att skriva. Sen om jag är bra på det eller inte spelar inte så stor roll. Att skriva om något påhittat eller att skriva om mig själv med ett annat namn, skulle jag nog aldrig klara av. Det skulle bara bli konstigt och lysa igenom för fantasi är inte min starka gåva. Jag gillar att skriva ärligt och rakt utifrån mitt hjärta. Och den här boken kommer handla om just något ärligt och rakt igenom äkta. Men, också om en person som hade sina starka viljor och små egenheter. Och det är ingen mindre än mitt original till mormor. Ibland kan jag undra hur det är att födas när det är fattigt och när kriget runt om i Europa påverkade Sverige till att försöka förstå teknikens snabba utveckling och längtan efter att bara ha och ha. Här kommer ni få läsa många roliga historier som har gett många skratt och minnen för livet, men också om allvarliga och mysiga stunder som får mig att blunda och drömma mig tillbaka. När ni kommit till sista sidan i denna bok hoppas jag att ni förstått vikten av att vara ett föredöme. Jag har mött många föredömen i mitt 24 åriga liv. Vissa har jag haft i vissa lägen och korta stunder, andra under längre perioder. Vissa kommer jag bära med mig hela livet. Mormor är en av dem trots att hon dog precis när jag fyllt 16 år. Det är ett sånt föredöme jag vill vara. När livet har vart tungt och svårt så är jag så glad att de funnits där för mig. Och inte att förglömma alla underbara släktingar och vänner som kan få en tung och en trist dag till en dag med sol och klarblå himmel. Men, den absolut störste och bäste av dem alla är Jesus! Och det var precis han som bodde i min mormors hjärta.

År 2005/2006 var ett av mina bästa år. Då gick jag Bibelskola Grow i Pingstkyrkan Jönköping. Vi skulle vid ett tillfälle testa och predika. Jag nämnde några gånger om min mormor. Efteråt utbrast en i min klass. När kommer boken om din mormor? Vi skulle ju ge varandra kritik på ett bra sätt. Om det var för att jag pratade så mycket om henne det vet jag inte. Men, jag har i alla fall inte släppt tanken på det. Och nu nästan tre år senare ska jag i alla fall ge det ett försök. Jag tror att det kan bli riktigt kul.
Men, denna bok vill jag vara med och visa att vanliga personer som du och jag, ja som vi alla är kan vara med och förändra där vi är just där och då. Och även när vi lämnar denna värld. Alla föds vi ju unika, men i fullt behov av hjälp. Sen vill vi försöka själva. Vi växer upp förhoppningsvis full av drömmar. Ingen kan leva min dröm och jag kan inte leva din. Jag vill vara med och förändra och än vill jag inte sluta göra drömmar till verklighet... imorgon kommer del 2.

 Frida Hasselgren